Försvunna ringen

(Tidigare publicerad i WN-nr 23)

(Omredigerad för Webb-sida)

Till detta inlägg finns en bild ( Duende ), konstnären till bilden är en person som Dénis i sina böcker omnämnt och med glädje presenterar från olika tider. Konstnären har många illustrationer och omslagsbilder till Dénis olika böcker. Och inte minst mina egna (Vanja, Solens syster ; Vanja, Finnhäxan ; och Kroppstjuven.

Händelsen handlar om en ring som försvann, ringen är framträdande på bilden sitter vanligen på artistens finger.

Innan vi släpper loss, så är det nödvändigt med lite presentationer:

Konstnären har en bild med "Lillith" tillsamman med ett väsen är under framtagning, jag har fått en råkopia att yttra mig över tidigare, så jag känner mig delaktig också. " Duenden" de är ett samlingsnamn på olika väsen, och det finns många hundar med i spelet. Att få besked från hundarna samt tala till dem, det är lika normalt som att solen går upp, ( när man lever i den miljön ) Chus, Penty, Melia och Marisol är några av hundarna som finns på plats. Vi låter konstnären berätta:

Nu skall vi se om jag kan få alla turerna rätt. O om jag kan uttrycka mig.
Befinner mig i ett "altererat tillstånd" (( förändrad medvetandenivå /red notering )), som om jag befann mig i en annan verklighet. Tom vädret är underligt, gråtjocka, men klibbigt o varmt.
Var börjar jag? Jag vet inte om sakerna hör ihop, har inte heller försökt analysera, berättar bara rakt av. Samma dag jag scannade lövet fick jag för mig att scanna ringen.(En god vän o jag har likadana). Igår började jag fundera över vad som skulle hända om fästet till brohuvudet flyttades till någon annan.
(( Brohuvud är alltså där flera föremål länkas mentalt (magiskt kallas det bland vanligt folk) till varandra. ))
Igår ritade jag DuendeŽn på teckningen "Lilith y duende" Min syster tittade på bilden o sa:
- Han tycker inte om mig.
Frågade runt litet o hon sammanfattade:
- Han tycker jag stör - där han är.
I morse runt 6.00 skrev jag brev, såg ringen på handen. Så försvann den för min syn - men inte för känseln. Den satt där ytterligare 10 - 15 sek, sen försvann den också för känseln, jag famlade över ett tomt finger. Började leta runt mig, fast jag visste att det var löjligt - den skulle inte finnas där. Blev orolig för att det hade hänt "andra änden" något. Fortsatte leta på golvet. Bestämde mig sen för att sova. DuendeŽn dök upp, men han var lång som en lång man. Han hade ringen. Vaknade. Började leta automatiskt, hade en känsla av overklighet.

Den här biten kanske inte hör till, men så här hände det: Chus stod i sängen.
- Chus, vad gör du här?, frågade jag, o försökte dra ned henne från sängen, men hon stod som en staty o flinade åt mig.

(Min syster brukar ta ned henne o Penty i undervåningen, när hon stiger upp) Gick på toaletten.
Chus o Penty sov sött i varsin fåtölj. Melia flinade o tyckte det var kul. Marisol tittade undrande på mig.

-Mår du dåligt? Skall jag bli orolig. ( undrade hunden )
Så jag bad om ursäkt o alla lade sig på sina platser Somnade om. DuendeŽn (lång) dök upp igen med ringen. Det upprepades några ggr.
Overklighetskänslan har hållit i sig hela dagen. Bestämde mig för att rita ringen på DuendeŽn. På em stod min syster vid kylskåpet. Då exploderade ett fat i andra änden av köket. Inte ramlade ned, exploderade. Hon ropade över bardisken .
- Öppna inte köksdörren så någon hund slinker ut innan jag hunnit sopa upp skärvorna.
Så kom hon in:
-DuendeŽn har lämnat tillbaka ringen.
Den låg i fatet, sa hon o satte ringen i handen på mig.

-- : --


Att saker varit "lånade" det har vi många brev om, men detta var ju lite starkare. När jag först läste breven som detta handlar om, så var det som ett tjockt motstånd, men nu känns jag vara accepterad i gemenskapen och kan läsa det med "löpande öga". Vill samtidigt officiellt och offentligt tacka Maria för den fina bilden och att den fick publiceras, liksom för en intressant berättelse som tror jag inte har slutat riktigt.